Bolaget Bringwell International AB sålde under år 2001 i Stockholm, i strid med de svenska bestämmelserna avseende detta försäljningsmonopol, tolv förpackningar av Nicorette Plåster (nikotinplåster) och Nicorette tuggummi (nikotintuggummi). I Sverige anses dessa produkter utgöra läkemedel. De svenska myndigheterna har väckt åtal mot Krister Hanner, som vid denna tid var verkställande direktör i Bringwell.

Den svenska domstol vid vilken tvisten har anhängiggjorts har ställt flera frågor till Europeiska gemenskapernas domstol för att få klarhet i huruvida försäljningsmonopolet strider mot gemenskapsrätten.

Domstolen konstaterar först att Apoteket utgör ett "statligt handelsmonopol" i den mening som avses i gemenskapsrätten.

Detta är en icke-officiell handling avsedd för massmedia och den är inte bindande för domstolen. Meddelandet finns tillgängligt på följande språk: FR, EN, DE, ET, LT, LV, SV, IT
Domen i fulltext finns tillgänglig på domstolens webbplats

http://curia.eu.int/jurisp/cgi-bin/form.pl?lang=sv

i regel från kl. 12.00 (CET) på dagen för avkunnandet.
För ytterligare upplysningar, var vänlig kontakta Gitte Stadler
Tel: (00352) 4303 3127, fax: (00352) 4303 3656

Les dommen på nettsiden til Apoteket AB
Les pressemelding fra Apoteket AB
Les kommentar fra vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson
Les pressemelding fra Läkemedelsverket

Sedan år 1970 får endast Apoteket, ett statligt kontrollerat bolag med försäljningsmonopol, bedriva detaljhandel med läkemedel i Sverig

Gemenskapsrätten fordrar inte att statliga handelsmonopol skall avskaffas utan föreskriver i stället att monopolen skall utformas på ett sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan medlemsstaternas medborgare. Domstolen har i fråga om handelsmonopol redan fastslagit att de monopol som är utformade på ett sådant sätt att handeln med varor från andra medlemsstater missgynnas i förhållande till handeln med inhemska varor är förbjudna.
 

Domstolen fastslår i detta hänseende att avtalet mellan svenska staten och Apoteket inte innehåller bestämmelser om vare sig en produktplan eller ett system för upphandling, inom vilkas ram tillverkare vars produkter inte tagits med i sortimentet kan få en redogörelse för skälen till Apotekets beslut om urval av läkemedel eller ges möjlighet att överklaga detta beslut till en oberoende kontrollinstans. Tvärtom förefaller Apoteket, enligt detta avtal, i princip ha fria händer när det väljer ut sitt sortiment.
 

Detta avtal innebär således inte att all diskriminering är utesluten och den svenska regeringen har inte hänvisat till någon annan åtgärd som skulle kunna kompensera denna brist på garantier.
 

Domstolen fastslår därför att Apotekets system för urval av läkemedel kan missgynna läkemedel från andra medlemsstater och att detta försäljningsmonopol således inte är utformat på ett sådant sätt att all diskriminering av sådana läkemedel är utesluten. Monopolet strider således i princip mot gemenskapsrätten.
 

Domstolen tillägger att det kan vara berättigat av andra skäl att bevilja exklusiva rättigheter som strider mot gemenskapsrätten, såvida det är fråga om ett företag som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, i den mån fullgörandet av de särskilda uppgifter som företaget har tilldelats inte kan säkerställas på annat sätt än genom att dessa rättigheter beviljas och under förutsättning att utvecklingen av handeln inte påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse.
 

Ett sådant försäljningsmonopol som är i fråga kan emellertid inte anses vara berättigat av andra skäl när det saknas ett urvalssystem som utesluter all diskriminering av läkemedel från andra medlemsstater.
 

Domstolen fastslår följaktligen att det svenska statliga monopolet för detaljhandel med läkemedel står i strid med gemenskapsrätten.